49

En vecka passerar förbi, inget spår efter flickan. Carl och Lina har varit uppe på Kinnekulle så mycket de har kunnat. Knackat dörr, varit ute i naturen, kollat på alla tänkbara ställen och icke tänkbara ställen. Personal från Göteborg har börjat komma, polisstationen liknar mer en kommandocentral där folk rusar in och ut. Missing People har börjat ge sig ut och leta. I samma veva har också media börjat anlända. En försvunnen tonåring uppe på Kinnekulle mitt i idyllen tycks vara av stort nyhetsvärde. Carls dagar har gått från att vara hektiska till helt enormt tidskrävande och utmattande. Efter ännu en dag upp på Kinnekulle, efter samma besvikelse kring den totala avsaknaden av minsta spår släpar sig han hemåt. Ina väntar med mat, han får en lång kram så fort han kliver in genom dörren. De kollar på varandra och det är som att Ina kan greppa hans frustration och uppgivenhet. ”Inget nytt idag?” frågar Ina. ”Fan, nej, det är precis som alla andra dagar, vi går och går. Ibland dyker det upp en ny tanke, kanske här då men nej, fan alltså.” ”Vad säger Martin om det här då? Jag fattar att ni måste vara ute nu men du behöver verkligen vila också Carl. Du har jobbat extremt mycket denna sommar, det har inte bara varit det här.” ”Jag vet, du har rätt, ja vad säger Martin? Har knappt pratat med honom, det verkar mer som att det är killar från Göteborg som styr nu. Jag vill inte riktigt prata om det egentligen men det har blivit lite politik kring det hela.” ”Va? Eller vad menar du?” ”En ungsvensk tjej försvinner mitt i idyllen, det skall inte kunna hända. Media är överallt och folk börjar kräva resultat. Jag fattar det liksom, men, fan…” De äter under tystnad, Ina föreslår att de skall åka bort en kväll, tillsammans bara de två. Han orkar egentligen inte bry sig om det, vill bara ut igen och hitta henne men, han lovar att tänka på det, de kanske kan göra något. Framför tv:n med en whiskey i handen ringer telefonen – det är Sebastian. Den episoden känns så fruktansvärt långt borta. Han orkar inte egentligen inte men reflexmässigt trycker han på den gröna luren. ”Ja det är Carl.” ”Hej Carl, det är Sebastian, ursäkta om jag ringer så sent jag hoppas du inte har gått och lagt dig?” ”Nej nej, det är lugnt. Är allt okej?” ”Visst, visst, du fan, förlåt för sist. Jag vet inte riktigt varför jag blev så förbannad. Du gjorde bara ditt jobb och min grabb skall inte göra så, han fattar det, jag fattar det.” ”Det är okej, jag förstår din frustration, man vill sina barn det bästa.” ”Ja men visst, skönt, tack. Du, jag hörde om flickan som försvann, du jobbar med det eller?” ”Alla jobbar med det nu, det är ganska kaosartat faktiskt.” ”Kommer ni hitta henne? Eller det kanske är svårt att svara på naturligtvis men fan säg till om du behöver hjälp. Alltså om ni behöver några som går ut och letar, du vet att vi alla ställer upp.” Carl säger att han definitivt kommer höra av sig, de lägger på och det börjar sakta gå upp för han vad det är som händer. Det här är på riktigt, det är allvar. Han har inte tänkt på det tidigare men hela staden pratar om det, alla vill hjälpa till. Han måste verkligen hitta henne, det måste finnas något han missat. En tanke börjar formas i hans huvud, men vafan, kanske vet jag vem det är ändå, det borde finnas en koppling, eller? Han förväntade sig inte det, han såg det inte komma, hur kom hon ut? Vad hade han missat? Hon stod där, naken, förvirrad och bara stirrar, på honom. Lugnet lägger sig, han är hemma nu, där han skall vara. Hon kommer ingenstans, ingenstans. Lugnet omfamnar honom, låter evigheten förflyttas tillbaka till det begripliga. Han låter henne sitta där, begäret, smärtan tycks stilla. Hon skrek, hon kallade honom saker, sa saker om honom. Hon vet inget, vet absolut inget, vad vet hon egentligen? Vad vet hon om smärtan? Gränser som förskjuts, om smärta utan gränser. Det sa alltid hans pappa, smärtan har inga gränser, var det vad han sa? Eller har den gränser? Den gränslösa smärtans avgrund är bunden – till något. Den måste vara bunden, det måste finnas – en gräns? Nej, han vet inte, eller, han vet, kanske, vad sa hans pappa? Vad sa han? Vem var han?

No rewritten draft yet.